Att gå från att vara gravid till att vara helt säker på att jag har fått missfall till att få se en fostersäck med någonting litet i gjorde så att det blev kaos i min hjärna. Jag vet inte vad jag ska känna eller hur jag ska bete mig.
Hela den här veckan har känts som en evighet och att inte veta hur det ska gå är den jobbigaste känslan.
Igår började jag blöda igen (inte på samma sätt som i tisdags utan lite mindre) och jag blir sjukt stressad för det känns som att det är ett missfall på gång men att det bara drar ut på tiden. Samtidigt så har jag tagit graviditetstest varje morgon hela veckan och dom är fortfarande starka. Jag är illamående men jag vet inte vart det kommer ifrån. Det kanske är från oron eller så inbillar jag mig bara för att jag så gärna vill fortsätta vara gravid? Eller så är det för att jag faktiskt är gravid?
Idag gick jag in i vecka 7.
Åh som vi har längtat efter vecka 7! ❤
Men nu vet vi ändå ingenting om den här graviditeten så det känns inte längre särskilt speciellt att ha tagit sig till vecka 7.
Fy fan vad det är frustrerande att inte kunna påverka någonting alls! Vi sitter helt hjälplösa och låter något slags öde bestämma åt oss och utforma våra liv. Det är så sjukt.
Om du är kvar därinne så hoppas jag att du orkar hålla dig kvar ❤

Anonym
❤
Svar:
Maria Roos
1