MENY
Jag jobbar rätt mycket nu och därför har jag inte skrivit på ett par veckor. Det känns jättebra att det funkar att jobba men vardagen är lite tuffare nu eftersom jag blir väldigt trött och inte har så mycket ork till något annat.
Men förhoppningsvis blir kroppen van vid den nya vardagen snart och att jag får mer ork och energi till annat än jobb.
Vidare till anledningen att den här bloggen ens existerar...
Jag har grov ångest för sprutorna och för äggplocket som ska göras samtidigt som jag nånstans har något slags hopp om att det kanske blir något bra av det.
På samma gång som det lilla hoppet finns så kommer det förflutna och spökar i hjärnan. Hittills har ju faktiskt ingenting gått bra för oss och det skrämmer mig. Kommer det någonsin gå bra?
Vi har trots allt det dåliga som har hänt bestämt oss för att ta en dag i taget och hoppas på det bästa. Det skulle vara så skönt att få avsluta den här resan nu och komma fram till målet.
Mensen kom igår och nu ikväll började vi med sprutorna. Gonal-f och Menopur var det som gällde.
Hade grym ångest innan vi tog dom och när vi väl tagit dom så släppte allt och tårarna kom. Men allt gick bra och nu ska vi bara försöka ta oss igenom dom första dagarna och på tisdag tillkommer en till spruta. På fredag nästa vecka är det dags för första ultraljudet och då får vi reda på hur många äggblåsor som börjat växa.
Jag lovar att hålla er uppdaterade!
Håll tummarna för oss ❤
0